Jag har så pinsamt lätt att gråta. Jätte lätt. Jag tycker det är jätte skönt att gråta. Det är lite stört. Jag vet. Men jag trivs med det. Jag har nog inte gråtit klart för idag.

Jag ska göra det här kort och koncist. Jag sprang in i killen som inte vill ha barn förens närmare trettio, killen som sjunger och spelar gitarr, killen som vill se hela världen.  Han hade lika gärna kunnat vara kvinna. Det hade nog varit betydligt bättre. Om han hade varit det. Då hade jag inte haft sex med honom. Då hade det inte blivit någon jävla skit av det här.
Hur lätt är det att se till så man bara är kompis med det motsatta könet? Jävla skit.
Dock blev detta en halv och konstig sanning, finns ju alltid så mkt mer att säga men inte här.

Jag har blivit kär, lite spännande kär. Inte kär som "hej jag vill vara ihop med dig" utan glad kär, i en helt underbar tjej som kallas Lalla. Jag blir glad av att träffa Lalla. Jag vill aldrig tappa bort Lalla. <3    ^^
Jag kunde visst bli lite kär, även om det inte var i det motsatta könet. ;)